Hysteri

Jag mötte en kvinna med munskydd idag när jag promenerade utanför UB i Lund. Jag trodde inte mina ögon! Hur hysterisk får man bli? Munskyddet lär ju dessutom inte hjälpa om svininfluensan finns i närheten, så hon sätter ju sej själv i falsk trygghet.

Om det nu inte är så att hon är så ädel att hon skyddar oss andra för att hon själv är sjuk! Det har jag dock svårt att tro...

Höst i trädgården. 2

Vi har en relativt vildvuxen trädgård. Relativt säger jag för vi har ju rabatter och vi klipper gräset, men det är inte så perfekt välskött som våra grannar pensionärerna har. Alltså vildvuxet i jämförelse.

Vi har många buskar som får växa som de vill. Flera är väldigt stora och vi har bara ansat lite ytterst för att de inte ska bli alltför omfångsrika. Förra gången jag klippte buskar ordentligt var för ca 7 år sedan. Då försökte jag mej på att föryngra dem som det så fint heter. Jag klippte och klippte, men fy vad svårt det var, det såg för hemskt ut! Det slutade med att jag klippte dem jämnt en meter ovanför markytan. De fick en nystart i livet... Inom ett par-tre år var de lika stora igen - det är växtkraft det.

I söndags gav jag mej på en buske igen, en jasmin. Jag klippte av hälften av grenarna precis ovanför markytan och sedan sparade jag resten, bara ansade lite på toppen där de blivit för långa. Den blev luftig och fin. Det blev riktigt bra, jag är helnöjd! Jag ska med glädje ge mej på resten av buskarna nästa helg.

Höst i trädgården. 1

I alla år har vi väntat ut att alla löv på alla träd ska falla av innan vi krattar. Vi har alltid trott att det var enklast att ta allt på en gång, så-slipper-man-tänka-mer-på-det-principen. Man blir ordentligt trött efter att kratta 1000 m2 och sedan köra iväg med det till tippen. Vi brukar ligga ledbrutna i flera dagar efteråt. Att kratta har inte direkt varit något vi sett fram emot.

I höst tog vi ett nytt grepp på trädgårdsarbetet. Nu har vi gått ut och krattat lite efterhand som det trillat av. Först ut var valnöten, sen körsbäret och plommonen, och just nu faller blodbokens löv. Sen är det alla buskar förstås. Björkens löv får maskarna ta hand om på plats.

Detta är något helt annat. Det blir riktigt skönt att gå ut att kratta, något man ser fram emot. Inte så hetsigt-måste-hinna utan mer vilsamt. I like!